Växtkurs, Omberg 2002-06-07

Denna dokument är an samman fattning av kursen. Chef instruktör för kursen var Mattias Norberg mattias@survive.nu och instruktör Nils-krister Persson.

Växtkursen behandlade följande:
• Växternas fysiologi
• Växtrikets indelningar
• Artkännedom
• Karaktärsarter för biotoper
• Växter som föda
• Medicinalväxter
• Växter Övrigt användning
• Insamling och tillredning av växter

Grundläggande växt teori:

Varför är växter gröna? Detta är pga. att växter (speciellt bladen) innehåller Klorofyll för att få fram närings ämnen med hjälp av fotosyntesen, under denna process tar växten Koldioxid CO2 från luften och vatten H2O från marken och bildar med hjälp av solenergi, pigment och flera enzymsystem de energi rika organsiska ämnen som kallas kolhydrater. Allt ljus absorberas av växterna utom det gröna ljusvågorna, därför ser vi de flesta växter är gröna. Växter framställer kolhydrater för att lagra som närings ämnen. All näring kommer ursprungligen från växterna som växt ätande djur äter. Djur använder enkla socker arter glukos och sträckelse. Kolhydrater kan indelas i sockerarter och polysackarider.

Enkla socker arter kallas Monosackarider (Glukos, Fruktos) dvs. en socker molekyl kan innehålla 3-7 kolatomer. Enkla socker arter smakar sött och är vattenlösliga.

Polysackarider är uppbyggda av ett stort antal monosackarider, de är svårlösliga i vatten och saknar smak (Stärkelse, Dextran, Inulin och Cellulosa). En annan grupp Polysackarider består av gummi och slem som inte löser sig i vatten och stället sväller i vatten.

• Stärkelse har långa glukoskedjor, människan klarar att bryta ner det till enkla socker arter. Tex. Potatis innehåller Stärkelse.
• Inulin har långa fruktoskedjor, människan klara delvis att bryta ner det efter en viss tid i tjocktarmen med hjälp av jäsning med bakterier, där igenom blidas det även gaser. Tex. lök, liljeväxter, gräs innehåller Inulin.

Växters uppdelning

Växter delas upp i ordningen:

1. Familjer tex. korgblommig, liljeväxter, gräs, flockblommig, fetbladsväxter
2. Släkten tex. björk
3. Arter tex. Våtbjörk, Glasbjörk

Växt klasser

Kärlväxter är de växter som har ett välutvecklad vatten transport system i stammar och blad i särskida kärl, kärlsträngar och silrör de är anpassade till land liv. Kärlväxter består av en antal naturliga grupper (klasser) var av fröväxter (Fanerogramer) är den största. Fröväxter förökar sig med hjälp av frö, de består av sin tur av 2 under grupper Blomväxter (angiospermer) och Barrträd.

Kärlväxter (klasser) , har ledningsvärden:

• Lummerväxter (Lycopodiatae), ca 10 arter.
• Fräkenväxter (Equisetatae), innerhåller kiselsyra.
• Ormbunksväxter (Polypodiatae), kryptogamer, sporväxter. Ca 50 arter, har jordstam.
• Fröväxter (Pinatae).
• Barrträd (Pinidae)
• Blomväxter (Magnoliidae)

Lavar: bladlavar, busklavar, skoplavar.
Tex. Islandslav, Manlav, Tuschlav för föda. Renlav, Skägglav för medicinalt bruk tex. vid sår rengöring vid pulver form eller som förband (torr), 2100 arter i Sverige var av 2/3 är skoplavar, de skiftar färg med fuktigheten. Består av 2 organismer alg och svamp, lever i symbios med varandra dvs. hjälper varandra med näringsämnen. Algen delen står för fotosyntesen för tillvekning av kolhydrater och svamp delen för upptagning av mineralnärings ämnen. Lavar har inga blad, blommor, rötter. Algen använder små trådar rhiziner som endast sätter fast lavan mekanisk på sten eller träd men tar ej upp någon vätska. Genom att lavarna utsöndrar frätande lavasyror kan de tom lösa upp stenar och där med fäster sig fast.

Mossor:
Tex. Vitmossa Har småblad och stjälk men inga riktiga rötter, ca 500 arter

Alger:
Växter i Vatten kan de vara gröna, bruna och röda var av röda ligger djupast.

Fanerogamer (Fröväxter)
ca 300000 arter på Jorden

• Narkenfröiga: har ett skal tex. barrväxter ca 6000 arter.
• Gömfröiga: ca 2000 i Sverige.

Växtdelars näringsinnehåll

Rötter:

Blad och gröna växtdelar:

Frö, nötter och groddknoppar:

Bär & frukt:

Innerbarken från träd:

Knoppar från träd och buskar:

Lavarna:

Svampar:

Växt livs längd

Ettåriga växter:

Två årliga växter:

Flerårliga växter:

Tillredning och beredning:

Insamlande blad, bär och frukter behöver i vissa fall sköljas, medan rötter behöver prepareras innan de används. Skala alla rötter som innan de används. Det är vanligt att många beska och bittra ämnen sitter i rotens bark. Skär upp rötterna i mindre delar så kokar de snabbare, och eventuellt urlakning går fortare. Bland Lavarna förekommer oftast barr och annat skräp. Genom att skölja och lägga de i ett kärl med vatten flyter skräpet upp på ytan.

Färska växter (för mat och medicinalbruk och diverse tillämpningar):

Hackad skurnad som kryddor och sallader, pressaft på sår eller liktornar och färska blad krossas för grötomslag på tex. vårtor. Blad från björk kan användas som tvättmedel genom att först lägga bladen i vatten (en plastpåse med vatten) och sedan skaka en stund tills det skummar. För mindre plagg kan man lägga in plagget i plastpåsen med skummet och fortsätta att skaka och på så sätt få en fält tvättmaskin.

Kokning (för mat och medicinalbruk)

Kolhydrater vid kokning sprids ut i vattnet, inulin blir kvar i växten vid kokning. Vatten lösliga vitaminer åker ut i vattnet Tex. Tallbarrs tee . Man lägger växten i kokande vatten för att inte döda vitaminer.

Dekokt (för mat och medicinalbruk):

Man lägger växten i kallt vatten och sedan kokar vattnet tillsammans med växten, sakta kokning under lock oftast ca 10-15min. ( oftast växt delar med fast hård struktur tex. rötter, bark eller grenar).

Infusion (medicinalbruk):

Som teer. Färsk eller torkad växt krossas. Växten övergjuts med kokande vatten eller blandas ner i kokhet vatten. Blandningen dras under lock i ca 10-15 min.

Macerat (medicinalbruk):

Som teer. Färsk eller torkad växt krossas. Växten övergjuts med kokande vatten eller blandas ner i kokhet vatten. Blandningen dras under lock i ca 10-15 min.

Pulver (medicinalbruk, ej för fältbruk):

Torkad växten krossas till pulver med tex mortel. Pulvret sväljs ner utrört i vattnet.

Tinktur (medicinalbruk, ej för fältbruk):

Används både som omslag och invärtes. Invärtes, 15 droppar i ett glas vatten 2-3 ggr/dag, tinkturer har starkare verkan än infusion.

1. Bereds av torkad växt och alkoholhaltig lösningsmedel tex. renat brännvin. Enklaste metoden är maceration dvs. krossad växt får dra med sprit i slutet kärl.
2. Blandningen skall stå i minst 5 dagar utan att utsättas för solljus, blandningen skakas om minst 1ggr/dag.
3. Häll undan vätskan och pressa ut växt saften ur växten.
4. Låt tinkturen stå ett par dagar et slutet kärl.

Oljor (medicinalbruk, ej för fältbruk):

För utvärtes läkeoljor. Örtens aktiva ämnen är lättlösliga i oljor.

1. Plocka blommorna när de är som vackrast, de måste vara helt torra.
2. Lägg den i en glasburk med öppning, täck den med kallpressad olivolja eller någon annan kallpressad olja.
3. Låt blommorna stå under oljan i 3 veckor, rör om försiktigt varje dag . Oljorna står solljus på morgonen och resten av dagen i mörker.
4. Efter 3 veckor silas i ett finmaskigt filter. Den färdiga oljan förvaras i mörk flaska, skriv alltid datum på burken.

Diverse tillämpningar av växter:

Läkesalvor, hygien och kosmetika produkter tex. Salvor, tandkräm, Örtshampo, Ansiktsvatten, rakoja etc.

Urlakning (för mat, speciellt för lavor, tvättmedel):

Förbättrar smaken, få bort bittra giftiga ämnen från växten, främst lavor.

1. Lägg i växten i asklutslösning se nedan) eller med 2% lösning med natriumkarbonat (Na2CO3) (20gram/liter vatten, 2 matskedar), vid användning av 5% bikarbonat lösning (NaHCO3) bör man använda 50gram/liter, 3matskedar.
2. Krama lavan då och då och låt det stå i 2 timmar. Kan du värma den till 40-50 grader är det bra, eller i kalt vatten i 20 timmar.
3. Skölj därefter lavarna upprepande gånger i nytt vatten noggrant mint 3 gånger.
4. Koka sedan växten i nytt vatten eller med köttbuljong i 45-60min.

1. Samla ihop aska från eldstaden (gråaktig pulver). Den bästa askan får man från lövträdsved, särskild björk, men alla sorts aska går bra. Läggs askan i vatten, en liter aska till en liter vatten.
2. Varm blandningen och låt den sjuda under 1.5 -2 timmar och se till att den inte vidbränns.
3. Sila därefter ifrån askan genom något tygstycke. Den filtrerande och uppsamlande vätskan är din asklutlösning. Den skall kännas ”hal” mellan fingrarna. Surhetsgraden pH skall vara lägst 12.
4. Lägg därefter i växten som skall lakas och låt den ligga över natten om du inte vill värma enligt ovan (ca 20timmar). Det kan räcka med ett par timmar om lösningen är välgjord. Askluten kan användas flera gånger. Askluten har även flera områden. Tex. Tvättlösning för kläder. Karbonat lösning är alkaliska (basiska) lösningar. Skölj enligt ovan!

Rostning (för ekollon och nötter):

Man lägger de med skal i glöden täckta 15 minuter. Skalen skall vara sönder brända, skala och äts. (Ej kolsvart). Rostning tar bort bittra och giftiga ämnen.

Kokgrop (för matlagning med växter och kött):

Bra sätt att tillaga på då vissa växter inte behöver urlakning. Maten lir godare och nyttigare. Att samtidigt elda ovanför kokgropen blir ännu bättre. Maten kokas i sin egen saft och värmen blir inte så hög så att närings ämnena förstörs för mycket.

1. Gräv en grop ca 50 cm bred och djup.
2. klä gropens botten och sidor hela vägen upp med stenar stora 2 knytnävar. Stenar skall även finnas för att täcka maten på eller i elden i kokgropen.
3. Elda i gropens botten med torr och fin ved. Håll elden brinnande i ca. 1.5-2timmar. Placera stenar som skall täcka maten på eller i elden i kokgropen.
4. Ta bort stenarna som skall täcka maten och lägg ner mat paketet, det som skall kokas. Det som skall kokas måste svepas in i något. Det kan vara vitmossa, lera, gröna blad eller aluminiumfolie. Använder man vitmossa eller blad bör man mist ha ett 5 cm tjockt omslag som man bör blöta ner innan.
5. Lägg på stenarn och fyll igen gropen med grus/jord och täck ordentligt med jordtorva eller grus/sand. Gropen skall isoleras så att man inte känner värmen.
6. Beräkna 1-1.5 timmer per kilo kött.

Torkning

Vid torkning avlägsnas vatten från växten men bevarar de eteriska oljorna. Örterna måste torkas på varmt, torrt, och välventilerad ställe, temperaturen bör vara ca 21-33 grader C. Tex. ett ventilerad skåp, ett vindsutrymme men ej för varmt, värmeskåp, i ugn med luckan på glänt (lägg örterna på ett gråpapper som perforeras, örterna får ej bli för varma. Örterna skall torkas åtskilda från varandra, särskilt stark doftande örter, örterna vänds flera gånger under 2 första dagarna.

Lagring av torkade örter

Läggs i mörka glas burkar med namn och datum på, bildas det fukt på insidan måste de torkas vidare.

Frysning av örter (ej för fölt)

Skölj färska örter med kalt vatten, skak dem torra innan de fryses, lägg små mängder örter i plast påsar som en bouquet garni. När man plocka ut örterna så krossar man örten i påsen med handen.